Hej, ni tror säkert inte att jag är riktigt klok men det här är första gången som jag bloggar överhuvudtaget. Vet knappt hur man gör men eftersom jag tycker om att skriva bestämde jag mig för att testa. Göra ett försök i allafall. Vad har då min rubrik med bloggandet att göra ? Jo, jag är en av alla kära medsystrar som har blivit av med ett bröst på grund av bröstcancer. Denna hemska sjukdom som drabbar allt fler, tyvärr. Nu känner jag mig lyckligt lottad eftersom jag sitter här i köket med en kopp kaffe framför mig och är frisk. Ja, tumören är bortopererad, cellgiftsbehandlingarna avklarade, picc-line borttagen och om en vecka ska jag börja arbeta igen. Så smått. Peruken lade jag åt sidan för ca 1 månad sedan, påhejjad av mina goa och nyfunna vänner från vistelsen på Lydiagården. Ni som känner mig vet att jag alltid har haft långt hår, nu sitter jag här med ett grått hår som är lockigt och kort. Som ett får ungefär. Mm, jag kommer fortfarande att sakna mina toffsar men å andra sidan är jag ju frisk och lever. Eller hur ? Är inte det egentligen viktigare än att jämra sig över mitt långa hår. Tack för idag, jag skriver nog mer i  morgon för nu vet jag ju hur enkelt det är att börja. Skriva alltså. Hej Hej